Att företagare i Sverige ofta pekar på problematiken som finns i vårt förhållandevis höga skattesystem är inge nyhet. Att som företagare i Sverige tvingas betala en bolagsskatt på kring 22% gör att många inte anser mödan vara värd; att man betalar för mycket pengar i förhållande till vad man får och att man betalar för mycket i onödan. Kort sagt; man vill alltid ha mer pengar och speciellt om man känner att man jobbat hårt, byggt någonting från grunden och då det äntligen är dags att skörda – ja, då kommer staten in och tar minst 20% av den frukt man odlat.
Det här ska naturligtvis ställas mot att de pengar man betalar också gör nytta och går till någonting positivt – skola, vård och omsorg – och att det är tack vare vår höga skatt som dessa områden fungerar så bra som de ändå, i jämförelse med andra länder, gör. Det handlar alltså i det stora hela om en politisk diskussion som förmodligen aldrig når vägs ände och under tiden denna pågår så väljer många företagare att packa sin resväska och istället starta bolag i något annat europeiskt land där skattetrycket inte är lika högt och där man kan säga att två länder visat sig vara extra populära – Cypern och Malta.
I exempelvis Cypern kan man som svensk starta ett bolag och betala en kapitalskatt på endast 10% och detta är endast en av de ekonomiska fördelar som finns. Vidare kan man peka – som ett axplock – på följande anledningar till varför många väljer Cypern som land så man ska starta och etablera ett bolag utomlands:
- Man har en möjlighet att köpa svenska aktiebolag utan att betala någon kapitalvinstskatt
- Utdelningen till ett annat bolag i Cypern är skattefri
- Äger ett cypriotisk holdingföretag mer än en procent av ett svenskt aktiebolag så kommer utdelningarna i
- Cypern skattefria
- Det finns inget låneförbud för aktieägare i ett Cypriotisk bolag
Som man kan se så finns det alltså stora fördelar rent ekonomisk mellan att starta ett bolag i Cypern jämfört med Sverige. Det går inte att förneka, men däremot så kan man alltid diskutera de moraliska aspekterna som ligger bakom ett sådant beslut.
Är det rimligt att en person åker till ett annat land för att kunna maximera vinsten av sitt förvärv under en period och därefter återvända till Sverige och ta del av den service och de möjligheter som vår skatt medfört? Det här är en komplex fråga som vi väljer att vända oss till idrottens värld för att svara på.
Är det rimligt att se hur det i dagsläget finns 60 stycken hockeyspelare i NHL (och fler i farmarlagen), att det finns sådana både i Schweiz och Ryssland samt att det finns fotbollsspelare med svenskt pass i de flesta europeiska länder som finns? Är det verkligen någon skillnad mellan sättet de undanhåller intäkter från statskassan och hur en företagare som väljer att starta ett bolag i Cypern gör det?
Vi är beredda att säga att det inte finns någon sådan. Ska man skrika åt en företagare som förlägger sin verksamhet i utlandet – ja, då ska man också bua nästa gång svenska landslaget står samlade på Sergels Torg för att fira ännu ett VM-Guld.
Vill man läsa mer om att starta bolag på Cypern kan man göra det på startabolagcypern.se.